... som hände någon gång på våren 1970 var att jag började vägra använda skjortor. Jag har aldrig tyckt om skjortor men nu när jag var 15, på våren, fick jag mod att definitivt vägra att ha på dem.
Sedan dess är det alltid t-shirts och tröjor som gäller. Och mer allmänt unisexkläder.
Men nu känner jag en man (som för övrigt råkar vara psykoanalytiker) som har fått för sig att han vill göra mig mer "manlig". Han har ägnat en massa tid att få mig att använda skjortor, med mindre lyckat resultat. För kanske sexton år sedan fick han mig att faktiskt sätta på mig en, men jag tog av den efter kanske tre minuter.
När jag fyllde 40 övertalade han en kvinna jag kände att ge mig en skjorta som present. Det ledde bara till att när jag kom hem så lade jag skjortan i hissen, vilket jag på den tiden brukade göra med allt som jag inte ville ha. Jag bodde i en studentkorridor och skjortan hittades av en kvinna i min korridor. Hon berättade att hon hittat den, och jag berättade vad som hade hänt på födelsedagen, och att hon gärna fick ta den.
Det roliga var nu att när detta sistnämnda hände, att jag gav bort skjortan till min korridorkompis, var mannen ifråga faktiskt på besök hos mig, han skulle hjälpa till att transportera en TV jag hade fått på samma födelsedag. Så nu fick han reda på hur dåligt hans plan hade fungerat. Sedan dess verkar han ha gett upp försöken att förändra min klädsel i "manlig" riktning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar