Det var sommarern 1968. Jag var 13 år. Jag brukade lyssna på Tio i topp men just denna sommar var listan ovanligt tråkig. De hade övergått från mentometeromröstniongar till ett system som liknade Svensktoppen, med en statistiskt utvald jury. Resultatet blev att endast ointressanta låtar kom upp. Tyckte jag.
Men så en dag dök Merrilee Rush & the Turnabouts Angel of the morning upp på "Fem på försök" där låtar testades till Tio i topp. Jag blev helt överväldigad.
För mig var den helt underbar. Superlativerna skulle inte räckt till om någon hade bett mig beskriva den.
Nu, tänkte jag mig, var Tio i topp räddat för den sommaren. Men då hände det otänkbara. Den kom inte in.
Jag förlorade tilltron till mänskligheten, eller åtminstone till statistiskt utvalda juryers musiksmak. För den sommaren.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hossi
Sabine Hossenfelder har tydligen fått en asteroid uppkallad efter sig . NASA ringde henne en dag och sa att de ville ha en asteroid uppka...
-
Världen är, som bekant, ingen idyll. De mest otäcka saker förekommer, öppet såväl som dolt. Det är också sant att det finns en rad realistis...
-
Under många år hade USA och andra västkapitalistiska länder en politik mot Sovjetunionen med syfte att underminera och i slutändan krossa ...
-
Ovanstående citat är från "Queens of Noise" med gruppen Runaways. De senaste kanske tolv åren har jag alltid associerat den låten ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar