måndag 2 maj 2011

Ingrid Carlqvist har passerat en gräns

Som framgår av dessa blogginlägg från Cattas Bubbla och Monica Antonssons blogg har Ingrid Carlqvist till sist passerat den ganska viktiga gränsen mellan att "endast" förneka sexuella övergrepp mot barn - och att öppet försköna dem.

Cattas Bubbla länkar direkt till Ingrid Carlqvists blogg, så därifrån kan ni gå vidare och kolla själv.

Jag har länge envisats med att hävda att bakom mycket förnekande av övergrepp mot barn döljer sig något annat. Och att många i förnekarlägret, om man undersöker saken, ofta också visar sig försvara, bagatellisera och försköna övergrepp.

Nu har även IC placerat sig i denna explicita kategori. När hon i anslutning sin sin amerikanska meningsfrände Susan Clancy använder sig av förmuleringar som (bland annat) de nedanstående är det inte svårt att se vad klockan är slagen:

"Medan övergreppen pågår blir barnen sällan rädda eller panikslagna utan mest konfunderade. De förstår (av begripliga skäl) inte riktigt vad sex är, men eftersom det är sällsynt att förövarna plågar och skadar barnen, kan de uppleva det hela som skönt men konstigt."

"Hela industrin kring ”incestöverlevarna” gör mer skada än nytta. Genom att ständigt behandla offren som om det som hände var fasansfullt och ger livslånga skador, utsätter de offren för nya och ibland ännu värre kränkningar än övergreppet i sig självt. Förstår ni så hemskt?”.

Vi får också reda på att det som orsakar trauman hos de utsatta barnen inte är övergreppen i sig, "utan det som händer när de blir medvetna om samhällets syn på det inträffade och när de får ”hjälp”"

Ytterligare kommentarer är faktiskt helt överflödiga....

TILLÄGG
Se också det uppföljande inlägget på Cattas bubbla, "Falska, förträngda och glömda minnen", och diskussionen på kommentarsfältet..

22 kommentarer:

Johanna sa...

Att i strikt vetenskapligt avseende uttrycka tveksamheter till vissa fenomen så som bortträngda minnen och annat är ju en sak, men att försköna och bortförklara barns skador och självklara trauman av de sexuella övergrepp de utstått, är inte bara oerhört upprörande och helt ovetenskapligt utan i synnerhet osmakligt.

Jag kan hålla med om att IC i detta fall egentligen inte behöver någon kommentar utan talar för sig själv. Liksom andra, såsom den avlidne Gardner tex. MEN problemet är att människor så gärna inte vill höra talas om övergrepp på barn, även rediga människor, som väljer varje möjlighet att få titta åt andra hållet. För dem kan det behövas tydlighet in i absurdum.

Bra att Du synliggör!

Erik Rodenborg sa...

Tyvärr är det ju, som jag antydde i inlägget, så att många som vill ge intrycket att de "i strikt vetenskapligt avseende" uttrycker "tveksamheter" till "bortträngda minnen och annat" efter ett tag på olika sätt börjar avslöja existensen av en betydligt mindre rumrsren agenda. Obs jag säger alltså "många", inte "alla"!

Jag har i andra sammanhang tagit upp några av de mest uppenbara exemplen.

Att också IC till sist skulle hamna där var något jag faktiskt misstänkt mycket länga!

Johanna sa...

I mina öron skapar det mest stor misstänksamhet till alla som ifrågasätter överlevares berättelser oavsett deras argument. Och jag misstänker att det inte var målsättningen med IC uttalande.

Karin sa...

Men hur i helvete tänker människan? Och har hon aldrig pratat med nån som är äldre och levt med det som övergreppen orsakat??? I vetenskapligt avseende??? Och i mänskligt avseende då,, finns inte överhuvudtaget, när man kan uttrycka sig på detta sätt.

Erik Rodenborg sa...

Karin
Du skrev: "Men hur i helvete tänker människan?".
Ja, det är en mycket bra fråga. Den har jag ställt mig många gånger.

Hmm sa...

Men enligt Catta och hennes vänner är det inget nytt som Clancy presenterar. BK säger att det varit hänt känt länge bland överlevarna, men det låter inte så på dig. Var gäller egentligen?

Anonym sa...

Hmm. Man kan inte genrellt säga att vissa upplevelser är fel, då det gäller övergrepp. Det spelar ingen roll! Min poäng är att för att några överlevare känt lust, så innebär inte detta att det inte är övergrepp, eller att personen inte lider av det. Så många tankar måste vi hålla i huvudet samtidigt. Dessutom kan man väl inte fråga erik R vad det är som gäller "egentligen" precis som om han vore en representant för hela överlevarrörelsen. Allas upplevelser är ju individuella, fast att lidandet finns där utgår jag ifrån, oavsett om personen upplevt övergreppet som lustfyllt, eller så.
Men det är helt förkastligt att använda denna kunskap för att nita övriga överlevare och lyfta fram idealoffer och dåliga offer.
Det luktar skumt.
/Babydoll Karlsson

Anonym sa...

Jag menar dock att vi inte får förväxla att kroppen reagerar med äkta och sann lust, då hela jaget är med. >Men denna diskussion verkar vara för komplex för vissa. Det är alltså skillnad på Clancys respondenters upplevleser å ena sidan och Clancy och hennes forskning och vad den används till.
Jag hyser inga förhoppningar till att någon kommer att förstå detta, men håller med Catta då hon säger att de som känt lust kanske känner skam, därför är det viktigt att prata om det. men det ska göras av dem som upplevt övergrepp, inte av dem som har andra agendor som IC t.ex. Hennes förföljelse av övverlevare är otäck.
/Babydoll Karlsson

Anonym sa...

Instämmer med Babydoll Karlsson. Gör inte som Ingrid Carlqvist och förväxla den kroppsliga reaktionen på ett stimuli med lust.
Kroppen kan reagera på beröring men det har ingenting med lust att göra. Kroppens reaktion kan vara lika ovälkommen som förövarens aktiviteter. Att kroppen reagerar kan förvärra övergreppen och innebära att det blir ännu mer skamfyllt.

Själv lärde jag mig att stänga av de kroppsliga reaktionerna som uppstod mot min vilja. Jag hittade en avstängningsmekanism från midjan och neråt som fungerade fantastiskt bra, min kropp lärde sig att inte reagera på beröringen.
Tyvärr har jag inte hittat mekanismen som får den att reagera igen och har aldrig upplevt någon sexuell njutning med någon man.
Det mesta gick att läka så det blev rätt OK men sexliv med en partner fungerade aldrig igen.

Erik Rodenborg sa...

Ja, hur definierar man "lust"!? Som ett rent fysiskt stimuli eller något som för hela personen upplevs som positivt?

Om man tvingas in i saker som man avskyr, som skrämmer en, och en bieffekt är att det dessutom ger någon form av "lustupplevelse", gör då detta saken bättre? Eller mer förvirrande? Eller kanske rentav MER otäckt?

Ja, förmågan till lustupplevelser i könsorganen uppkommer inte som ett trollslag i puberteten. Men det är inte endast det IC säger. Hon målar upp en bild av situationer där skräcken och olusten är nästan obefintlig och där lusten dominerar. .

Och att det negativa först kommer sen - när barnet konfronteras med samhällets reaktioner. Det är nonsens, i alla fall har jag aldrig stött på någon människa som någonsin beskrivit något sådant.

Men det blir än värre. IC brukar avfärda överlevare som berättar om övergrepp som lidandes av falska minnen - men nu visar det sig att hon obetingat tror på de som sägs berätta om övergrepp som inte var så otäcka alls utan snarare "sköna". IC "tror" på vad hon vill "tro" på.

Hon får väl "tro" på vad hon vill men det mönster som ligger under hennes trosföreställningar ser ju inte direkt ut som en "vetenskaplig" eller "objektiv"" inställning. Det ser ut som något helt annat....

Det ser ut som något mycket obehagligt., För att nu uttrycka mig försiktigt.

Erik Rodenborg sa...

PS. Jag har alltså inte läst Clancys bok. Jag kan inte uttala mig om den. Jag vet inte om IC förvränger innehållet i den, eller om Clancy förvränger innehållet i vad hennes informanter säger, eller om det finns något grundläggande fel i hennes urval.

Eller någon kombination av dessa saker.

Det enda jag vet är att det som IC tillskriver Clancy inte stämmer med något jag vare sig läst, hört eller varit med om.

Och en sak som jag alltså tror mg veta är att IC inte bryr sig ett skvatt om vad som är mest vetenskapligt. Hon stöder alltid de undersökningar som hon kan använda sig av, och påstår att just de skulle vara de mest "vetenskapliga". Någon diskussion om metod, urval och sådant förekommer aldrig hos IC.

Det är ju inte så konstigt, för om hon hade det skulle hon ju inte kunna skriva som hon gör...

Anonym sa...

Det finns ytterligheter på bägge sidor. För er del så är ni lika goda kålsupare. Det är som att se Scientologerna möta A-lagarna i Fruängens C.

Monica D-L tex. ÄR mycket kontroversiell.
Snackar om att barn som inte gillar
filmjölk kan ha varit utsatta för sexövergrepp. Är det seriöst?

Så titta på era interna hjältar innan ni ger er på nån annan.

För egen del tar jag avstånd från bägge sidor.

Anonym sa...

Sista anonym, jag undrar vad denna utsaga med filmjök faktiskt kommer ifrån och om Monica D-L verkligen sagt så rakt ut?
Sedan kan man inte skylla henne för en hel tradition psykodynamiker faktiskt beter sig på det viset.
Att t.ex. människor projicerar sin inre verklighet på olika föremål eller människor i omgivningen. Det är inte så konstigt för oss som är bevandrade inom denna teori.

Det råder som jag ser det rädsla för det inre och vad som kan dölja sig där. Då blir alla tolkningar av mänskligt beteende som inte är klart uttydbart skrämmande för en del.
Jag förstår inte på vilket sätt hon skulle vara tokig för att ha sagt mnågot liknande. Hon har väl knappast gjort uttalande om att man ska se det rent allmänt så att är ett barn rädd för filmjölk så betyder det att det blivit utsatt, eller att det alltid innebär detta.
Din rädsla uttycker också den här skräckbilden och kampanjen mot Monica D-L, där hon utmålas som en som på lösa grunder är ute efter att sätta dit alla män. En slags projicering/psykisk avrättning liknande den/de som förekom i medeltida häxprocesser, där man kunde avrätta människor som man framställde som onda.
Jag får lite sådana vibbar av stämningarna runt Monica D-L. Vad har hon egentligen gjort som är så hemskt enligt dig, utöver filmjölksuttalandet, som inte ens verkar vara riktigt konstaterat?
/ Babydoll Karlsson

Erik Rodenborg sa...

Monica Dahlström-Lannes har definitivt inte sagt eller skrivit att barn som inte tycker om filmjölk troligen har utsatts för incest. Det är en modern folksägen.

Däremot har hon vid något tillfälle fört ett resonemang som implicerar att det SKULLE kunna finnas en övergreppsproblematik bakom fall där barn har en närmast fobisk skräck för exempelvis filmjölk.

Och det har hon förmodligen helt rätt i.

Men ni som ändå tror på den moderna folksägnen om Mónica D-L - varför kommer ni aldrig med en referens till det påstådda uttalandet? Det vore ju enkelt - om det nu finns...

Anonym sa...

Det är märkligt att papparättsrörelsen betraktar just incestoffer som sina värsta fiender. Till och med mycket märkligt.

Humle

Erik Rodenborg sa...

Humle
Ja, är det inte?

Erik Rodenborg sa...

Jag har raderat ett inlägg av Tommy Jonsson. Han tillhör den inte alltför stora grupp som inte får skriva här. Den som undrar varför han gör det kan jag ju bland annat gå till http://monicaantonsson1.blogspot.com/2011/02/rattelse-7-yakidas-bisarra.html och söka på hans namn.

Hmm sa...

Hej Hmm. Vem är du?
Jag är den som kommenterar inne hos Catta och är en av hennes "vänner". Vem är du som "lånar" mitt nick?

Erik Rodenborg sa...

PS.
Det är faktiskt väldigt ovanligt att jag raderar kommentarer. Vad gäller Tommy Jonsson handlar det om mer än det som framgår av länkan jag lade ut.

Men om jag skulle gå in på det skulle det bli alltför personligt. Så jag avstår.

Anonym sa...

Catta skriver ett inlägg om ung människa som tagit livet av sig efter våldtäkter och misstro. Ingrid Carlqvist kliver in i inlägget och inleder sin kommentar med "haha..." och så den sedvanliga drapan om "oskyldigt dömda.

Vad är det för fel på dessa människor? Att dom är empatilösa vet vi, men vad driver dom i deras ondska? Vad får dom att blunda för barn och ungas lidande?

Varför i hela friden ska dom dra in oskyldigt dömda i debatt om barn och unga som blivit våldtagna? Det är två skilda saker men ständigt ändå dessa ständiga påhopp och sammanblandningar.

Är syftet att tysta alla sexbrottsoffer eller är det som Ingrid själv sagt och tror att hon inte mött något trovärdigt barn. Och om hon inte gjort det så då finns det alltså inga sådana.

Snacka om subjektiv journalist.

Anonym sa...

Nej, rätt av dig. Varför fortsätta skriva nonsens? Klokt om du lägger av. Det enda vettiga. Speciellt begåvad verkar du inte vara i alla fall.

Erik Rodenborg sa...

Anonym 22.15.

Jag tänker då inte lägga av, speciellt inte för att en fånig anonym skribent kommer med lite diffusa gissningar om min "begåvning".

Vem är du själv om jag får fråga? Ordförande i MENSA?

:-)