onsdag 25 maj 2011

Murphys lag som (mar)dröm

Vaknade från en mycket märklig dröm.

Den var lång och verkade vara konstruerad för att illustrera Murphys lag.

Det började med att jag var i centrala Stockholm, i någon form av bokmässa för att köpa böcker. Där var också en amerikansk väninna jag känner från nätet, dessutom hade jag mycket pengar att handla böcker för.

Jag rantade runt och runt och hittade inga böcker jag ville köpa. Till sist hittade jag en en bok om Aleister Crowley som jag av någon outgrundlig anledning ville köpa. Men just när jag skulle betala den insåg jag att det var del två i en serie om tre.

När jag gick tillbaka för att hitta de andra delarna visade det sig att bokmässan höll på att packa ihop och att den amerikanska väninnan (som förresten hade en egen monter med böcker) hade försvunnit.

Jag irrade runt ett tag till och upptäckte att jag kommit till vad som jag trodde var en annan bokmässa. Men de verkade ha begagnade böcker, och snart upptäckte jag att det var ett bibliotek. Det var nu en del av Stockholms stadsbibliotek, så jag kunde låna. Jag hittade några böcker jag ville ha, men förlade dem och hittade dem inte igen.

Till sist hittade jag en bok om grekiska inbördeskriget på fyrtiotalet skriven av en konservativ expert från försvagshögskolan i Sverige, som jag obegripligt nog valde att låna.

Just när jag lånade höll jag på att tappa alla min plastkort, vilket jag dessbättre upptäckte (för en gångs skulle något som strider mot Murphys lag!).

Men när jag kom ut träffade jag min bror, som var med en vän till honom. Det ledde dock bara till att jag efter ett tag tappade bort även dem.

På en gata tappade jag så alla pengar i plånboken, när jag skulle kolla något i den. Jag böjde mig ner för att ta upp dem, men då sa en kvinna som gick framför mig att det hon som tappat dem, och att det var hon som skulle ha dem. När jag protesterade visade det sig att alla andra i närheten trodde på henne och det blev riktigt hotfullt. Så jag var tvungen att ge upp och ge henne pengarna.

Jag hade dock lite småmynt kvar och gick in i en affär för att köpa något. När jag kom till kassan såg expediten den biblioteksbok jag hade lånat, och anklagade mig obegripligt nog för att ha stulit den från det bibliotek jag lånat den från. Han krävde att jag skulle lämna den till honom för att han skulle lämna tillbaka den till detta bibliotek. Han blev riktigt hotfull, så jag tvingades ge honom den.

Sedan började jag gå runt i stan, och upptäckte att jag konstigt nog villat bort mig totalt. Jag var i kvarter som inte liknade något i Stockholm utan snarare slumkvarteren i någon mindre välordnad stad. Egendomligt nog eftersom jag bara några minuter tidigare hade gått förbi Stockholms kungliga slott!

Jag upptäckte att jag var omringad av aggressiva berusade män som böjade agera hotfullt.

Då vaknade jag. Och insåg att någon av mina grannar i detta lyhörda hus spelade radio på så hög volym att jag inte kunde somna om (vilket inte hänt på år och dag).

*suckar uppgivet*

Inga kommentarer: