fredag 17 juni 2011

Känd idéhistoriker avfärdar Trotskij

Svante Nordin är professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Han har nyligen skrivit en understreckare om Trotskij i Svenska Dagbladet.

Man kunde tro att en idéhistoriker skulle vara intresserad av idéer. Men så är här inte fallet.

Trotskijs idéer och "trotskismens" idésystem avfärdas faktiskt på detta sätt:
"Men fanns det egentligen någon skillnad mellan trotskism och stalinism? I själva verket är den svår att upptäcka. Den enda verkliga skiljelinjen gäller vem som borde vara Lenins efterträdare och Sovjetunionens diktator."

Att "trotskisterna" ville bygga ett samhälle med sovjetdemokratin som bas, riva ner sociala ojämlikheter, och sprida revolutionen, medan "stalinisterna" slog sönder sovjetdemokratin, skapade ett samhälle med oerhörda privilegier för den styrande byråkratin och ersatte inriktningen att främja revolutionen med en cyniskt manövrerande med olika kapitalistiska stormakter (inklusive med Nazi-Tyskland 1939-41) är tydligen inte viktiga skillnader för Nordin.

Den enda skillnad förutom "vem som borde vara diktator" som Nordin efter lite om och men ändå tycker sig kunna upptäcka är Trotskijs kritik mot tesen om "socialism i ett land" - som Nordin presenterar som en ointressant metafysisk dogmfråga av närmast skolastisk typ. Men det handlade ju där i praktiken om en kritik mot en byråkratkast som upphörde att stöda revolutioner i andra länder för att i fred få bevara sin egen totalitära makt i det egna landet.

Trotskijs både nyanserade och framsynta analys av Sovjetunionens karaktär avfärdas på detta sätt: "Ur Trotskijs synpunkt måste Sovjetstaten vara den bästa staten i världen (eftersom han själv skapat den) och den sämsta staten i världen (eftersom den nu satsade hårt på att förgöra honom)." Mer vulgär beskrivning för man leta efter. Trotskij analyserade motsättningen mellan de landvinningar som fanns kvar efter revolutionen (framförallt möjligheten att planera ekonomin) och den privilegierade byråkratins makt och förtryck. Hans "Den förrådda revolutionen" som kom ut 1936 och som översatts till svenska och är relativt lätt att får tag i., är fortfarande en av de bästa analyserna av Sovjets urartning som finns.

Svante Nordin verkar egentligen inte vara idéhistoriker, utan någon form av amatörpsykolog, som i detta fall försöker ersätta en studie av idéer med vulgärpsykologiska bortförklaringar.

Högervridningen i den akademiska världen går uppenbarligen hand i hand med en rent pinsam intellekuell förflackning.

7 kommentarer:

Tidlösa sa...

Låt mig först saga att jag inte gillar Trotte. På den punkten är jag nog betydligt mer ”höger” än vad du är (en ny U-sväng, eller vad?).

Samtidigt misstänker jag att poängen med den där artikeln är att retas med de ”neokommunistiska ungdomar” som professorn nämner mot slutet.

Han använder nämligen väldigt medvetet hela tiden ”fel kodord”, om du förstår vad jag menar: Trotskij hade inget stöd inom partiet, Stalin hade rätt om ”socialism i ett land”, teorin om Sovjet som degenererad arbetarstat är obegriplig, James Burnham var väldigt viktig och t.o.m. ”briljant”, och så vidare.

Det där är *precis* sådant som driver trotskister till vansinne… Jag antar att ”neokommunisterna” är RS.

Det betyder att Nordin faktiskt är påläst på ämnet – annars hade han inte kunnat vinkla sin artikel på just detta sätt…

Tidlösa sa...

En oviktig fråga. Pierre Broué, slutade han som Grant-anhängare?

Erik Rodenborg sa...

Dina U-svängar blir mer och mer obegripliga...

Jag är inte alls säker på att din "konspirationsteori" om Nordin stämmer, vilket gör att jag inte heller är så säker på att han är så påläst.

Ja, såvitt jag vet stod Pierre Broué nära IMT mot slutet av sitt liv.

Tidlösa sa...

Det är en gissning. Det finns självfallet en annan möjlighet också: att han faktiskt är så dum som han låter!

;-)

Erik Rodenborg sa...

Lite info om Svante Nordin
http://lundagard.se/2010/05/27/i-civilisationens-tjanst/

Tidlösa sa...

Intrigen tätnar. Zenit var väl anti-trotskister? Har Svante suttit och smyghatat Trotskij sedan sin ungdomstid, eller vad?

Sedan förstod jag inte det där med moderniteten. Först säger han ju att moderniteten är dålig, men längre ned anklagar han vänstern för att vara antimodernistisk. Å andra sidan är intervjun ganska kortfattad, så det kanske inte är hans fel...

Annars säger jag bara: Tassarna bort från Platon! :D

Jo, en sak till. Hur i heite helvete kan artikelförfattaren jämställa Koestler med David Horowitz??? Eller var det något slags "in house joke"?

Erik Rodenborg sa...

David Horowitz "Från Jalta till Vietnam" var en bok som starkt påverkade min bild av världen. Jag lånade den från huvudbiblioteket via barnbiblioteket i Fredhäll våren 1966, när jag var elva år. Den kom bara några dar innan sommarlovet började.

Så sommaren 1966 verkligen fördjupade jag mig i den. Jag var alldeles fascinerad. Jag visste redan att USA hade fel i Vietnam men den boken fick mig att se hur detta var en del i ett större mönster.

Att Horowitz senare svängde 180 grader och blev en vulgär Reagananhängare har jag nog aldrig kunnat förlåta honom....

Koestler vet jag inte mycket om. Den stora skillnaden är väl att hans intressanta tid kom efter att han bröt med kommunismen medan Horowitz var intressant innan han blev antikommunist (kommunist i strikt mening var han nog aldrig) medan han sedan bara blev pinsam.