lördag 10 september 2011

11 september och konspirationsteorier

Det här ska bli ett kort inlägg. Jag kommer inte ha en genomgång av olika konspirationsteorier eller några längre djupsinniga resonemang,.

Bara några små reflektioner, och några länkar jag tycker är intressanta.

Nästan alla minns var de var när de först fick nyheten om 11 september- attacken. Jag satt i ett forskarrum på Stockholms Universitet vid en dator. Jag fick för mig att kolla Aftonbladets webbsida och såg plötsligt världskrigsrubriker om att USA var angripit, World Trade Center hade fallit och Pentagon stod i lågor.

Min första reaktion var att Aftonbladet.se hade hackats, så jag gick över till Expressen. Där stod i princip samma saker. Då gick jag över till CNN, som också hade samma nyhet. Jag drog snabbt slutsatsen att det var mer sannolikt att det hade hänt än att Aftonbladet, Expressen och CNN hade hackats samtidigt.

Redan samma dag, eller nästa dag, såg jag denna artikel på marxist.com om attacken. Jag tyckte den var tankeväckande. Jag tog upp den med flera personer jag kände, och några reagerade framförallt på ett avsnitt, som de ansåg innehöll an antydan till en konspirationsteori, ovärdig marxister. Jag syftar på detta stycke:

"How is it possible that the CIA was so ignorant and inept as to permit such a devastating attack on the nerve-centres of the nation? One possibility has not been mentioned - namely that it was the result of a provocation that went badly wrong. In the shadowy world of intrigue, provocation and counter-provocation that characterises the activities of the secret services, it is not beyond the bounds of possibility that a section of the US military Establishment decided to allow the terrorists to launch an attack inside America as a means of boosting public support for an aggressive policy and rearmament. This would explain the surprising failure of US intelligence, although the devastating nature of the attack would suggest that the provocation got out of hand."

Jag, för min del, tyckte att det inte alls skulle vara förvånande om det stämde. USA-imperialismens historia visar på hur de härskande under det senaste århundradet fört en poltik som kombinerat grov cynism med manipulationer och lögner.

Men, förstås, att det KAN ha gått till på det sättet är ju inget starkt belägg för att det verkligen har gjort det. Men nu verkar det som om en mängd fakta i hög grad visat sig stöda Woods och Grants framkastade idé. Några få av dessa har nyligen tagits upp i en artikel av Gunnar Wall på Passagen debatt.

Det finns betydligt fler fakta som stöder ett sådant scenario, som behandlas i hans nyutkomna bok, som jag kommer att återkomma till.

Men är detta inte en "konspirationsteori"? Tja, kanske, men so what? Konspirationer förekommer bevisligen, och på vilket sätt är det fel att göra teorier om sådana? Sedan är det en annan sak att det finns en helt uppsjö av vansinniga konspirationteorier, men, återigen, det innebär inte att just "konspirationsteorier" som kategori automatiskt måste vara något suspekt.

På några håll, exempelvis på VoF:s forum, som jag av någon sorts närmast masochistiska skäl följer någorlunda regelbundet, betraktas kategorin "konspirationsteorier" som någonting likvärdigt med att tro på Snömannen, det sjunkna Atlantis, eller ektoplasma. Jag har aldrig riktigt förstått varför.

Dessutom - när det gäller just 11 september kan man förvåna sig över att de som slår bakut inför även de mest försiktiga konspiratonstorier inte brukar reagera lika starkt mot de inte så få som antar att den ryska säkerhetstjänsten själva sprängde de bostadshus som de sedan använde som en förevändning för att angripa Tjetjenien.

Men det är klart, Ryssland ses kanske som ett skumt halvasiatiskt land medan USA självklart är en stor och upplyst västdemokrati. Eller?

13 kommentarer:

Tidlösa sa...

Jag befann mig på mitt arbete när nyheten kom, men har märkligt nog ganska suddiga minnesbilder av händelsen, annat än att jag först trodde att det var en flygplansolycka. Sedan kom nästa attack, och då förstod man att det var något annat… Några anställda på jobbet tog fram en TV-apparat från ett konferensrum, satte upp den i en av arbetslokalerna, och följde händelseutvecklingen. Det var bisarrt, som en Hollywood-film.

Jag har inte studerat konspirationsteorierna, men är i allmänhet ganska skeptisk till konspirationsteorier. Man *kan* förklara det inträffade utan konspirationsteorier. Saudi-Arabien och Pakistan är amerikanska allierade, och t.o.m. talibanerna i Afghanistan hade relativt normala relationer med USA. Detta gjorde det säkert möjligt för al-Qaida att operera fritt i USA – var inte många av terroristerna inskrivna på samma flygskola i Florida, exempelvis? Att CIA eller FBI missade dem, kan ju bero på att terroristerna använde USA:s goda relationer till minst sagt suspekta regimer som kamouflage.

Man undrar också varför provokationen gällde Afghanistan, ett land både USA och USA:s allierade Saudi och Pakistan hade goda relationer med? Hade det inte varit mer logiskt med en provokation som direkt gått att koppla till Irak? Det var ju Irak som Bushadministrationen ville anfalla egentligen – Bush försökte koppla ihop al-Qaida med Irak i princip omgående, men var först tvungen att ta en väldigt lång omväg via Afghanistan…

Jag tror att den enklaste förklaringen är att Osama bin-Laden var ett slags ”Frankensteins monster” som samarbetet med USA av taktiska skäl under kalla kriget, men sedan vände sig emot jänkarna. När han attackerat USA, hade USA inget annat val än att bomba både honom och talibanerna åt helvete. Däremot betvivlar jag inte att attackerna var ett slags ”provokation”: syftet var helt säkert att starta ett storkrig av något slag, och i det kaoset skulle al-Qaida sedan kunna göra sig breda. Bushadministrationen utnyttjade situationen till att (så småningom) attackera Irak.

Tidlösa sa...

Jag har nu läst Gunnar Walls artikel. Nja, jag vet inte. Som jag minns det, var talibanerna *inte* beredda att lämna ut bin-Laden. Och vad finns det för bevis på att USA lät bin-Laden komma undan? Det är inte särdeles lätt att övervaka gränsen mellan Afghanistan och Pakistan. Dessutom stödde Kina och Ryssland operationen i Afghanistan. Ryssland skickade trupper till landet. Det är också lite märkligt att Gunnar bortförklarar hela den ”muslimska” fundamentalismen som nitton personer… How about 19 million?

Tidlösa sa...

En dum fråga. Är det någon av er som läst David Ray Griffins böcker om World Trade Center? Har stött på honom i ett helt annat sammanhang (han är kristen teolog!), men nu tillhör han tydligen Truth Movement eller något sådant...

Erik Rodenborg sa...

Tidlösa

Återkommer i ämnet när jag noga har läst igenom Gunnar Walls bok.

Bara några kommentarer. USA:s relation med talibanerna var definitivt inte "normala" efter 1998, då USA bombade Afghanistan, som ett svar på terrorattackerna i Afrika.

Din fråga varför provokationen gällde Afghanistan är konstig, då vare sig Woods/Grant, Gunnar Wall eller jag har föreslagit att exempelvis CIA låg bakom attacken. Och även om det nu är så att delar av USA:s militära och politiska etablissemang visste att en attack skulle komma och undvek att hindra det betyder det ju inte att de kunde BESTÄMMA varifrån attackerna skulle komma eller vad de skulle handla om.

Erik Rodenborg sa...

Tidlösa
Du skriver "är i allmänhet ganska skeptisk till konspirationsteorier".
Hur vill du definiera ordet "konspirationsteori"?

Tidlösa sa...

Det finns olika typer av konspirationsteorier, men jag tror att de ändå har något slags familjelikheter. Det handlar om en övertygelse om att alla viktiga händelser (krig, kriser, politiska attentat, etc) är medvetet planerade bakom kulisserna av hemliga elitgrupper. Driver man detta till sin spets, är hela världshistorien ”rationell” och medvetet planerad – ingenting inträffar av en slump eller av inkompetens.

Jag tror att många konspirationsteorier som handlar om enskilda händelser (t.ex. JFK, 9/11 etc) egentligen är baserade på samma metodologi – skillnaden är bara, att de rent tekniskt inte sträcker sig lika långt. Jag betvivlar inte att det förekommer konspirationer, och att man då självfallet måste ”teoretisera” om detta, men jag anser att det i lika hög grad förekommer slump, inkompetens och även (åt andra hållet) ett slags determinism á la dominobrickor.

En annan sak jag förknippar med konspirationsteorier är en viss sorts kultmentalitet hos anhängarna, och att man bortförklarar bristen på bevis med att konspirationen är så allomfattande att den kan undanröja alla bevis…

Och ja, jag kanske borde läsa på bättre om Afghanistan…

;-)

Jag är dock fortfarande övertygad om att talibanerna inte alls ville lämna ut bin-Ladin – de förhalade ju hela processen, bl.a. genom att inkalla sin ”rådsförsamling”.

Tidlösa sa...

Apropå konspirationer, så är min (provisoriska) ståndpunkt alltså att det var något med relationerna mellan USA och länder som Pakistan eller Saudi-Arabien som fick CIA eller FBI att titta åt andra hållet, något slags intill cynism gränsande inkompetens. För att få olja eller militärbaser måste USA antagligen stryka wahhabiterna och deras uppbackare medhårs - så länge dessa håller sina bandhundar i schack, mer eller mindre.

Erik Rodenborg sa...

Tidlösa

Kolla gärna en artikel i ETC, http://www.etc.se/reportage/bluffen
- resonemanget om skillnaden mellan konspirationsteori och "konspirationism".

Att tro att historien styrs av konspirationer är en idealistisk världsåskådning. Det leder alltid fel.

Konspirationsteorier, däremot, kan ibland vara sanna och ibland falska.

Jonathan Clyne sa...

Visst finns det konspirationer. Sådana avslöjas varje gång något gammalt arkiv öppnas. Därför är det rimligt att ett antal av dagens konspirationsteorier är sanna. Alla kan förstås fundera på och diskutera vilka. Men, jag tycker inte det är en marxistiskt websidas uppgift att ge sig in i detta. Det är inte deras expertområde. Däremot är de, eller borde vara, bra på att förklara de djupare bakomliggande sociala faktorer till varje enskild händelse.

Gunnar Wall sa...

Till Tidlösa: Roligt med en debatt om huvudtankarna i min bok.

Låt mig ta upp ett par saker i sammanhanget.

För det första: Det är säkert riktigt som du säger att talibanerna inte ville lämna ut bin Ladin. Men det betyder inte att de skulle ha vägrat att göra det till varje pris.

Om Vita huset hade envisats med att kräva ett utlämnande skulle man inte bara haft sin militära styrka och pressen från en tämligen enig världsopinion som underförstådda argument. Dessutom hade Washington den specifika fördelen att man hade väldigt goda relationer med de enda länder som internationellt erkänt talibanregimen: Saudi-Arabien, Pakistan och Förenade Arabemiraten.

Nu valde Vita huset i stället att invadera. Som vi vet visade det sig inte alls vara ett mer effektivt sätt att få fast bin Ladin. Och mycket snart gick också Bush ut med den officiella ståndpunkten att det inte var särskilt viktigt att få tag i al-Qaidaledaren, "kriget mot terrorn" hade nämligen en mycket bredare målsättning än så.

Min slutsats är att invasionen i Afghanistan egentligen inte var särskilt fokuserad på al-Qaida (vilket bland annat visar sig genom att kriget håller på än) utan att det handlade om att etablera en stabil USA-vänlig regering där. Vita huset hade tidigare hoppats att talibanerna skulle bli en sådan, men hade omprövat den slutsatsen en tid före 11 september. Motivet för att kunna kontrollera Afghanistan var framför allt planerna på pipelines för olja och naturgas.

För det andra: Det var inte Vita huset som valde att bestämma vad al-Qaida skulle göra. I själva verket fanns det mycket starkare önskemål i kretsen kring Bush om att invadera Irak. Men det gick inte gärna att börja med Irak när USA skulle visa musklerna efter 11 september.

Erik Rodenborg sa...

Jonathan Clyne

Flera av de artiklar jag och andra skrivit till Socialisten (tidningen och webbsidan) har haft inslag av resonemang om möjligheten av konspirationer, exempelvis om Göran Lindberg, rituella övergrepp, styckmordet, Palmemordet.

Med tanke på ditt principiella ställningstagande från 2001, som du ju nu upprepar och förtydligar, har jag länge varit lite förvånad över varför du INTE reagerat på "konspirationsteoretiska" resonemang i dessa artiklar.

Exempelvis tog jag i en artikel om polischefen Göran Lindberg upp argumenten för att polisledningen medvetet mörkade nätverket runt honom, och att de ville inskränka rättegången till att handla om en enda person. Det är ju också en (mycket rimlig!) "konspirationsteori". Varför reagerade du inte då?

Jonathan Clyne sa...

På Socialisten har vi successivt förflyttad oss från det gamla (känns uråldrig nu!) sättet att ge ut en tidning – att alla artiklar i tidningen reflekterar en uppfattning som hela organisationen står bakom. Den nya bredden, som du har spelat en viktig roll i att utveckla, är uppfriskande. Alan Woods och Ted Grants artikel om 9/11 var ett officiellt (både informellt och formellt) ställningstagande som spekulerade i konspirationsteorier. Jag tyckte då, och tycker fortfarande, att det är fel för en marxistiskt organisation att göra detta. Vi borde ha andra prioriteringar. Det är bra att du och andra berör konspirationsteorier i artiklar, men tycker inte vi ska publicera dem som ledare.

Erik Rodenborg sa...

Jonathan Clyne

Du kanske har rätt i de flesta fall, men det finns väl ändå undantag?

För att bara ta ett exempel. En marxistisk tidning i USA 1973 borde väl rimligen ta upp Watergateaffären, även på ledarsidan?

Och det vore väl stört omöjligt att ta upp den utan att förhålla sig till "konspirationsteorier". Eller?