måndag 2 april 2012

När moderskärleken reformerade urflocken...

Freuds teori om mordet på urfadern kan te sig bisarr, och är det förvisso också. Och den sågs nog som sådan av de flesta redan när den kom - etnologen Robert R.Marett lär ha kallat den för en "just-so story"...

Men Freud var ju inte ensam om fantasifulla rekonstruktioner av hur det "egentligen" gick till när civilisationen , eller religionen, eller totemismen, eller något annat viktigt, uppkom.

En alternativ teori om exogamins uppkomst som också byggde på att en tyrannisk urfader kom från J.J. Atkinson. I själva verket inspirerades Freud en hel del av en text av Atkinson från 1903. Atkinson utgick också från en tyrannisk urfader som styrde en hel flock, men han kom till helt andra slutsatser när det gällde hur denna situation slutligen upphörde.

Mindre blodigt, och ganska så romantiskt. Och med kvinnor som centrala aktörer.

Alltså, tänk er igen flocken med det tyranniske fadern, som driver ut eller dödar sönerna när de blir könsmogna. Men istället för rebelliska söner tänk er en bekymrad moder.

"We must conceive that, in the march of the centuries, on some fateful day, the bloody tragedy of the last act of the familiar drama was avoided, and the edict of exile or death left unpronounced. Pure maternal love triumphed over the demons of lust and jealousy. A mother suceeded in keeping by her side a male child, and thus, by a strange coincidence, the father and son, who, among mammals, had been the most deadly of enemies, were now the first to join hands." (Atkínson 1903: 131)

För att bevara stabiliteten måste nu regler om undvikande införas mellan den förste son som tilläts stanna kvar i flocken och hordens kvinnor.

Isället för rebelliska söner har vi här moderskärlek - och en kvinna får således instifta exogamin.... och lägga grunden för all senare civilisation!

Atkinsons teori är i grunden lika mycket en just so-story som Freuds. Men på något sätt är den lite mer sympatisk… och i sina slutsatser mindre pessimistisk.


Referens
J. J. Atkinson, "Primal Law", i Andrew Lang (ed.) "Social Origins", London 1903.

3 kommentarer:

noboytoy sa...

Erik: Någon har roat sig med att starta upp en blogg på Bloggplatsen i mitt namn, som du nu länkar till.

Erik Rodenborg sa...

Oj då, jag såg det på din blogg men jag hade glömt att jag fortfarande länkade till den gamla adressen (som nu alltså tagits över av en annan bloggare). Jag ska genast ta bort den.

Fast jag undrar verkligen varför en man som driver en blogg om hur snabblån fungerar fått för sig att kalla den för noboytoy...

noboytoy sa...

Det kan man verkligen undra;)