torsdag 2 augusti 2012

Utplåning och förtappelse - enligt Pasadena

Teosofin är inget man förknippar med eviga straff. Reinkarnationsläran innefattar normalt sett inte sådana.

Karmalagen innebär ju att alla själar i princip kan bränna av dålig karma, under en tidsbegränsad period. Och om man läser TS Adyars publikationer verkar de konsekvent förkasta alla idéer om eviga straff  eller de ondas totala utplåning.

Nu minns jag att när jag första gången läste "Den hemliga läran" fanns det ett ställe som antydde att vissa själar hade sjunkit så lågt att de aldrig senare kunde höja sig. När jag den andra gången läste om den hittade jag inte igen dessa citat.

Men jag tror inte det var ett falskt minne. I vilket fall som helst har temat tagits upp av det som idag är TS Pasadena, och det mycket tidigt.

I Puruckers "Den hemliga lärans grundtankar" talas till och från om avitchi-nirvana, ett helvetiskt tillstånd som är motsatsen till Nirvana. Det verkar vara en form av helvete, som inte går att ta sig ifrån, och som slutligen leder till utplåning.

Det låter ju otäckt.

Nu köpte jag "Teosofins ocean" av William Q Judge (Teosofiska bokförlaget, Stockholm) för några dagar sedan på Vattumannen. Den skrevs redan 1893, två år efter Blavatskys död. Judge är på sätt och vis grundaren till Pasadena-strömningen. Hans konflikt med Anne Besant var ju starten på en konflikt som aldrig senare överbryggades.

Jag blev lite förvånad när jag upptäckte avitchi-föreställningen i den. Jag har som sagt aldrig sett den behandlas i Adyar-skrifter, men om någon har gjort det så upplys mig gärna.

Så här skriver Judge:

"...mänskliga själar som slitit alla andliga band och nu är på väg att sjunka ned till det värsta av alla tillstånd - avitchi - där slutet blir personlighetens förintelse. De är kända som svarta magiker. Med bibehållet intellekt har de koncentrerat sitt medvetande i kamaprincipen och avskilt sig från det andliga, och de är de enda varelser som veterligen är dömda till undergång. Under sin jordiska tillvara hade de mänskliga kroppar, men förföll till sitt fasansfulla tillstånd genom att liv efter liv framhärda i ondska för det ondas egen skull. Och ondskefulla människor, på väg mot samma öde, lever mitt ibland oss den dag som är." (s. 86).

Skillnaden mellan detta och helvetes- och utplåningsläror inom kristendom och islam är huvudsakligen den att i Judges och Puruckers variant är det en mycket liten grupp själar som drabbas av ett helvetiskt öde, medan det inom de två stora monoteistiska världsreligionerna verkar vara ganska så många, kanske majoriteten, som kommer att drabbas.

Hos Judge och Purucker är det alltså en mycket liten grupp människor som liv efter liv kombinerar ondska med intelligens, som till sist dras ner i detta avitchi-tillstånd. Som är ett tillstånd av oerhört lidande, som dock inte verkar vara för evigt, det heller. Men det slutar inte genom att själen på nytt kan stiga uppåt. Utan med en slutlig förintelse.

Någon kan undra varför jag i allsina dar skriver om något sådant otäckt på denna blogg. Jag vet inte. Men jag fastnade i tankarna kring föreställningen och kom på att jag kanske skulle skriva ned den…

4 kommentarer:

Tidlösa sa...

Jag har Purucker, men det var ett tag sedan jag läste den. Den är rätt svårläst. Mitt minne är att Purucker tänker sig avichi-nirvana som ett tillfälligt tillstånd i den meningen, att "monaden" inte kan utplånas. De monader som hamnar i detta helvete blir kvar där i en hel manvantara (en hel kosmisk period), men i nästa kosmiska period får de ändå en ny chans. Fast man skulle i praktiken kunna uppfatta detta som ett slags "evig" förtappelse, eftersom de olika kosmiska perioderna ju strängt taget är ett slags nya skapelser. Det hela verkar lite oklart...

Antroposoferna har förresten en liknande föreställning. Jag minns inte detaljerna, men det finns tydligen så pass ondskefulla männsikor att de så småningom (i en rätt avlägsen framtid) inkarnerar på en mörk måne och helt avskiljs från den andliga evolutionen. Steiner ville dock inte avslöja några ytterligare detaljer...

Tidlösa sa...

Jag har inte specialstuderat skillnaderna mellan TS Adyar och TS Pasadena, men uppenbarligen är de betydande, även bortsett från Krishnamurti och Adyars större "flexibilitet"...

Jag har läst lite av Leadbeater och Besant, och de verkar inte nämna avichi-nirvana. Leadbeater verkar mena att "helvetet" är den lägsta delen av astralvärlden, som helt enkelt drar till sig dem som passar där!

En annan skillnad mellan teosofin och kristendom/islam är just att teosofin hårdare betonar att det är själen som straffar sig själv. Det är sant att kristna också kan säga så, men den "traditionella" bilden har ju snarare varit att Gud straffar syndarna genom att aktivt skicka dem till helvetet, ett helvete där syndaren absolut inte vill hamna själv! Dessutom har definitionen av "synd" och "ondska" ofta varit "den som inte tror på just de dogmer vår lilla kyrka har ställt upp". Då blir det ju inte så konstigt att majoriteten hamnar (ursäkta skämtet) käpprätt åt helvete...

Bibeln är motsägelsefull på dessa punkter, som så på många andra, åtminstone om man läser den noggrant. Det finns uttalanden av Jesus där denne säger att personer som inte vet vem han är kommer till himmelen eftersom de gjort goda gärningar. Å andra sidan finns det uttalanden som åtminstone starkt antyder motsatsen. Det finns både verser som kan tolkas som att alla blir frälsta, sådana som verkar likna Jehovas Vittnens uppfattning (även i NT) och sådana som mer för tankarna till den "traditionella" synen.

Erik Rodenborg sa...

Ja, Purucker är oklar. Man kan läsa honom både som att utplåningen är för evigt och som att den inte är det.

Men Judge verkar i alla fall helt klar. För honom ser det definitivt ut som att det handlar om en slutlig utplåning.

Vad gäller Bibeln är det ganska klart i de synoptiska evangelierna att Jesus ser helvetesstraff som ett resultat av onda gärningar, inte som orsakade av en bristande tro på honom själv! Den sistnämnda åsikten antyds däremot hos Johannes, och verkar vara underförstådd hos Paulus.

Nu råkar jag tillhöra de som anser att de synoptiska evangelierna ger den mest tillförlitliga och minst ideologiserande bilden av Jesus. Så min bestämda åsikt är alltså att Jesus ansåg något helt annat i frågan än vad som sedan i stora kretsar blev auktoritativ "kristendom".

Tidlösa sa...

Här är en intressant länk om skillnader mellan TS Adyar och TS Pasadena. Har inte hunnit läsa materialet, dock.

http://blavatskyarchives.com/thomas/index.htm

En fundamentalist som omvärderat Josua

Josuas bok är förmodligen den otäckaste boken i Bibeln. I den beskrivs hur Gud leder israeliterna i ett fälttåg med syftet att utrota den ka...