söndag 23 september 2012

Bockfoten sticker fram, del 3

Jag har tidigare noterat att en stor del av de som bedrivit kampanjen för att Thomas Quck är oskydlig ytterst drivs av en önskan att "bevisa" att bortträngda minnen inte existerar. En av de främsta kampanjmakakarna har nu ännu en gång utmärkt sig i Aftonbladet. Där kan vi idag alltså läsa en avslöjande krönika av Jan Guillou.

Där skriver oraklet så här:

"Under 1980-talet blommade vissa förment feministiska ”vetenskaper” som nu långt i efterhand, i en mer sansad tid, obönhörligen för tankarna till 1600-talets häxprocesser. En sådan vetenskap var ­baserad på föreställningen av ”bortträngda minnen” som vanligtvis gällde våldtäkt under barndomen.

De våldtagna ­barnen påstods förtränga sådana minnen, som emellertid kunde framkallas av särskilda minnesterapeuter (det var så det började med Thomas Quick, som skulle ha glömt bort hur han tvingades äta upp sin lillebror Simon och därför självklart måste kompensera sig genom att bli seriemördare). 

En besläktad ­vetenskap, lanserad av en professor Eva Lundgren i Uppsala, gick ut på att kartlägga de nätverk av satanistiska kannibaler som härjade runt om i Sverige. Denna galenskap återgavs av alla medier på fullt allvar. Hårt ­bevakade man exempelvis polisens letande efter 30 barnlik, offren för en satanistisk orgie, utanför Södertälje. Hur många män som dömdes oskyldigt för att ha våldtagit barn, som efter minnesterapi förstått att de blivit våldtagna, vet ingen ­bestämt. Det måste röra sig åtminstone om ett dussin. Ett sådant fall kunde Hannes Råstam presentera tillräckligt övertygande för att mannen skulle få resning och frikännas. Men bakom honom finns ett mörkertal av män som satt i fängelse för brott som var rena påhittet".

Nu vet inte Jan Guillou ett skvatt om den vetenskapliga debatten om minnen kan trängas bort eller inte, vilket han har visat i den ena okunniga krönikan efter den andra. Han bara "tycker". Och gör det med samma storhetsvansinniga självsäkerhet som Magnus Uggla så träffande har karikerat.

Och varför gör han det? Det går ju inte att svara på - och det är egentligen inte speciellt intressant att ta reda på vad som försigår i Jan Guillous hjärna.

För oavsett hans avsikter deltar han i en kampanj för att man inte ska tro på utsattas minnen. Och denna kampanjs objektiva funktion är isolera, och trakassera, människor som minns övergrepp i barndomen. Och underlätta för förövare att fortsätta begå övergrepp.

Om Jan Guillou är medveten om detta eller om han endast är en nyttig idiot är omöjligt att svara på. Men oavsett vilket, så är och förblir han - ett kräk.

5 kommentarer:

Shed Light sa...

Vad JG inte förstår är att han biter sig själv i bockfoten.
Häxprocesserna var det dåtida extremt kvinnohatande samhällets sätt att göra sig av med kvinnor som tog plats och utmanade maktens män. Man satte skräck i alla kvinnor så att de inte på något sätt skulle få för sig att sticka ut och avvika från normen.
Alltså den tidens antifeminism från mörkermän.

Under just 1600-talet gick kvinnors rättigheter tillbaka från att under medeltiden ändå haft vissa rättigheter. Att bränna häxor var en del i den tidens backlash. En backlash som varade i över 100 år.

Att JG använder 1600-talets kvinnohat till att försvara ännu mer antifeminism är så löjeväckande att det bara kan komma från honom.

Det konstiga är att ingen annan journalist ser denna tankevurpa.

Anonym sa...

Bra och aktuellt inlägg Erik. Tycker dock att hans motiv till denna eviga smutskastning vore intressant att granska närmare.

Det kan omöjligen vara en slump att han årtionde efter årtionde smutskastar människor som berättar om (minns) sexuella övergrepp från barndomen.

En människa lägger inte ner motsvarande tid och energi till något denne anser vara oviktigt.

Följdfrågan blir: VARFÖR det här ämnet är så viktigt för Jan Guillo?

mvh
S

Mia Ursa sa...

Jag undrar exakt samma sak - VARFÖR driver han en sådan kampanj? Är det någon som har en hållhake på honom? Intressant att han förnekar bortträngda minnen, men däremot använder sig av Gardners falska läror. Att inte fler har genomskådat honom...?

Monica Antonsson sa...

Shed Leight
Det är säkert många journalister som ser detta. Problemet är att Jan Guillou styr media med en rakt igenom korrupt och svårslagen svågerpolitik.

Jag vet inte varför det skulle vara just journalisternas sak att avslöja sanningen. Ansvaret vilar tungt på alla som ser den.

Det går inte för en enskild journalist att göra sig gällande. Ska man hacka på någon så är det publicisterna, tidningsledningarna som inte törs eller vill frigöra sig från Guillou.

Jag håller med Anonym 21.30 att det vore väldigt intressant med en ingående granskning av Jan Guillou.
Frågan är vem som ska göra den.

Varför håller han på så här år efter år, undrar Mia Ursa.
En kvalificerad gissning är att Guillou - som tycker sig vara den främste av vårt lands journalister - inte acceptera andra avslöjanden än hans egna. De finns inte ens om inte han får spela huvudrollen.

Shed Light sa...

Media är tredje statsmakten.
De har som uppgift (åtminstone i min värld) att granska makten.
JG tillhör denna makt sedan några decennier tillbaka.
Han har anfört "häxjaktstolkningen" under mer än ett decennium nu. Ingen i media tycks problematisera hans sätt att vända ´jakt på kvinnor till jakt på feminism. JG är ingalunda ensam om att använda förföljelserna på 1600-talets kvinnor på det sättet bland mansrättsrörelsen. Då borde då vara ännu viktigare att någon från tredje statsmakten ifrågasätter hur tendensiöst JG använder detta sorgliga kapitel i Sveriges ( och andra länders) historia.
Jämför med hur många journalister som reagerar i tintingate...