Lägg väl märke till att Jan Guillou i länken nedan kallar skandalen runt Doris Hopps koppleriverksamhet för "Geijeraffären". Det är han inte ensam om, även exempelvis Leif GW Persson gör samma sak.
Dessa två - och flera andra - använder medvetet termen "Geijeraffären" för att skapa intrycket att det endast var ett statsråd - och endast en riksdagsman! - som pekades ut som sexköpare. Det är som bekant inte sant. Lennart Geijer var endast en av många utpekade.
Men många använder också ordet "Geijeraffären" mer oreflekterat, utan att ha någon sådan avsikt.
Det är endast om man beskriver en mycket specifik period som det är berättigat att tala om "Geijeraffären". Det är om man enkom syftar på vad som hände november 1977, efter Peter Bratts DN-artikel. Men i övrigt är det missvisande -och felaktigt - att använda termen.
Ord är inte betydelselösa. De kan ofta ha en mycket bestämd politisk funktion. Detta är ett av de mer uppenbara exemplen.
3 kommentarer:
Precis. Genom att använda förringande ord som Geijeraffären så hamrar man in (ännu mer idag) att det var ett problem med i stort sett bara en man. Det är samma sak att använda ordet bordellhärvan. Det var huvudsakligen escortservice (framför allt med småflickorna) så i så måtta är filmens titel nu bättre.
Jag kommer osökt in på dagens prostitutionshärva som så tydligt är fokuserat på en person: Lindberg.
Enda skälet till att han åkte fast vet vi nu är att Ekots reporter var ute efter honom utan att veta att det var han. Nu får hans namn, Lindberg, precis som Geijer då, täcka upp för alla inblandade.
Det lärde sig makten då....
Shed Light
" Genom att använda förringande ord som Geijeraffären så hamrar man in (ännu mer idag) att det var ett problem med i stort sett bara en man. Det är samma sak att använda ordet bordellhärvan."
Håller med om din analys i allmänhet, men inte om att det är samma sak att kalla det bordellhärvan. Det implicerar ju inte alls att det var en enda man, däremot möjligen att det fanns ett speciellt hus där det hela skedde.
Men det sistnämnda tankefelet är ju inte lika allvarligt som det första.
Det där med att man använder ord som inte talar om vad det egentligen handlar om, ser vi varje dag i tidningarna.
Våldtäkt mot barn, kallas "barnsex". Maktmans våldtäkt mot hotellstäderska kallas "hotellsex". Manlig lärares våldtäkt mot barn kallas "elevsex" osv. Det är alltså förövarnas perspektiv som förmedlas.
Förutom detta, undviker man ofta att nämna könet på både offer och gärningsman i våldsbrott samt åldern på barn som utsatts för våldtäkt.
Med ord kan man förstärka eller förringa och det senare är vanligt förekommande i svensk massmedia.
Skicka en kommentar