onsdag 3 april 2013

"I stare at the phone on the wall"

ABBA:s kanske första riktigt stora hit var "Ring, Ring". Den kom 1973, och jag minns den redan från då.

Jag hade i princip slutat att följa poplistor våren 1971, men då och då lyssnade jag på P3. Så om en låt spelades tillräckligt ofta uppmärksammade jag den.

Jag bodde då i ett kollektiv i Roslags Näsby, och jag tror att jag först hörde "Ring, Ring" på gräsmattan utanför huset en solig och varm vårdag. Jag föll för den med en gång

ABBA gav ut "Ring, Ring" både på svenska och engelska och texten var på sätt och vis en lyckträff. Handlingen - en person som nervöst väntar på telefonsamtal från den älskade - var väl något som de allra flesta kunde identifiera sig med.

Det gäller väl än idag, med det möjliga undantaget för det där med just telefonsamtal. Idag väntar man kanske lika nervöst på mail, chattmeddelanden eller SMS. Eller med något annat kommunikationssätt jag inte känner till... Det var enklare då.

Men en sak som kanske inte var helt självklar ens då var en mening i den engelska versionen. "I stare at the phone on the wall"...

På den tiden fanns det de som hade telefonen uppsatt på just väggen. Men det var nog en minoritet. De flesta hade den nog stående på ett bord.

Men som sagt, "Ring, Ring" hade en tilltalande text och en tilltalande melodi. Det tyckte även jag denna vårdag 1973.

Sedan tror jag inte jag lade märke till någon ABBA-låt på nästan ett år. Men då gjorde de en sång som knappast gick att undvika hur man än gjorde. Den gick under namnet "Waterloo".

14 kommentarer:

Verutschkow sa...

Apropå signaler hit och dit :

"I hear the doorbell ring and
suddenly the panic takes me"

är inledningsfrasen på The visitors och fortsättningen är ännu bättre. Det är alltså Orwell och 1984 i popvariant.

Skaffa dig bättre ABBAfavoriter, Erik!

Erik Rodenborg sa...

Och vem avgör vad som är "bättre"?

Verutschkow sa...

"Du kan lita på mig
Ja ja ja du kan lita på mig"

Tomas Ledin ingick ju också i ABBAfamiljen ...

Erik Rodenborg sa...

Jag förstår ingenting...

Verutschkow sa...

Ungefär så här, Erik : Om jag säger att du kan lita på mig så kan du också göra det eftersom jag oftast bara uttalar mig i ämnen jag behärskar. Och t o m Tomas Ledin kan citeras ...

Erik Rodenborg sa...

Det är bara det att det finns ett metodologiskt problem med ditt resonemang. Och det är att det inte finns några objektiva kriterier på vad som är "bra" och "bättre" när det gäller kultur.

Om jag upplever en låt som "bra" eller "bättre" är den det för mig. Om jag upplever TV-serien Kvinnofängelset som bättre än Ingmar Bergmans "Tystnaden" ÄR den bättre för mig, även om alla kulturskribenter skulle säga något annat.

Anonym sa...

Jag har alltid tyckt bra mycket bättre om Ring ring än Waterloo. Har aldrig riktigt förstått mig på storheten i Waterloo men det är som du säger att det sitter i betraktarens ögon och öron. Abba har väl aldrig varit någon större favorit för mig men jag skulle lätt kunna räkna upp minst 10 låtar jag tycker bättre om än Ring Ring (som ändå är bra) och för mig är Waterloo en av ABBas två minst bra låtar. Den andra är Dancing Queen som jag bara tycker är allmänt jobbig.

Erik Rodenborg sa...

Om jag skulle nämna någon definitiv ABBA-favorit skulle det vara "Eagle" .

Annars gillar jag exempelvis "Knowing me knowing you" , "Man after midnight", "Move on", "Tiger", "Take a chance on me" och den instrumentala "Arrival".

Och som sagt "Ring Ring".

Men jag är inte heller så förtjust i "Waterloo" och "Dancing Queen".

"Does your mother know" tycker jag av olika skäl är olustig. Liksom "The winner takes it all".

noboytoy sa...

Men i Amerikat sitter telefonen ofta på väggen har jag sett på film;)?

Jag är ett STORT ABBA-fan!

Jag gillar precis som Erik bl.a: Knowing me.., Take a chance.. och Tiger.

Gillar även plattan Visitors, tex Lay all your love on me och The visitors.

Äsch, kort sagt så gillar jag nästan allt som ABBA har producerat i musikväg;).

Erik Rodenborg sa...

NBT
Va kul, då tycker vi i stort sett detsamma om både ABBA och Runaways....
:-)

Anonym sa...

Ni tog var sin av mina favoriter. Erik du tog Eagle och NBT tog Lay all your love on me. Min allra största favorit är en lite äldre låt. Jag var hårdrockare under ABBA perioden och den låten som tilltalade mig absolut mest då och nu var/är SO LONG, en lite rockigare låt. Det var under den låten jag insåg att Frida var nummer ett i gruppen :-)

Hmm sa...

" Om jag upplever TV-serien Kvinnofängelset som bättre än Ingmar Bergmans "Tystnaden" ÄR den bättre för mig, "

Underbart. Ett fan till av Kvinnofänglelset. Den serien är ju bara kult :)

(Och jag gillar inte Bergman något värst.)

Erik Rodenborg sa...

Hmm

Ja, jag var verkligen ett fan av Kvinnofängelset. Jag till och med gick med i demonstrationen den 31 mars 2000 för att kräva att TV4 skulle sända seriens 692 avsnitt en gång till. De gav med sig.

Men när dessa hade sänts igen ville de tråkigt nog inte sända den en tredje gång... men man kan förstås inte få all här i världen!

Verutschkow sa...

Jag var också ett stort fan av Kvinnofängelset. Måste antagligen till den typen av interiör för att få till en serie med så många kvinnor i ledande roller.

Vad gäller Abba har jag själv en del doldisar som favoriter, t ex "Angel eyes" från Voulez-vous och "My love, my life" och "That´s me" från Arrival. Och även "I´ve been waiting for you" från den LP som bara bär gruppens namn.

Glöm sedan inte "Jag var så kär", Agnetha Fältskoghs allra första singel som kom att ligga etta på Kvällstoppen !