måndag 13 maj 2013

Äventyr i Karlskrona

Precis den här natten för 29 år sedan (1984) sov jag helt ensam på järnvägsstationen i Karlskrona. Jag hade slagit sönder ett fönster och klättrat in där för att sova. Varför i allsina dar gjorde jag nu det?

Jag åkte runt i Norden på ett Nordturistkort. På den tiden kunde man med ett sådant åka tåg i alla nordiska länder - utom Island, förstås - i 21 dagar. Precis vart man ville. Jag hade köpt det den 29 april och hade redan åkt runt i Finland och Norge.

Så hade jag denna lördagskväll den 12 maj kommit till Karlskrona. När jag kom dit upptäckte jag att jag hade gjort ett litet misstag. Sista tåget från Karlskrona hade redan gått. Vad skulle jag göra?

Det började mörkna och på stan åkte raggare runt i sina bilar. Det verkade inte tryggt. Jag gick till torget och där stod den berömda statyn av Karl den elfte. Jag hade läst Selma Lagerlöf och mindes berättelsen om hur statyn på natten hade vaknat till liv och börjat jaga Nils Holgersson. Det gjorde mig inte bättre till mods.

Jag hade inga pengar för att sova på något hotell. Så jag gick till en polisstation och berättade om min situation. Och bad att få vara där över natten. Det fick jag inte. Då blev jag riktigt sur och sa att jag kanske skulle bli desperat och slå sönder ett fönster nånstans. - Det kommer att bli dyrt, blev svaret. 

Jag gick tillbaks till stationen. Där träffade jag en man som jobbade för SJ. Jag berättade om min situation och vad jag hade sagt till poliserna om att slå sönder ett fönster. - Det är tragiskt att det ska bli så, var hans kommentar. 

Mannen försvann och jag ställde mig på stationens "baksida". På andra sidan fanns raggarna. Jag letade reda på en stor sten och kastade den mot ett fönster i stationen. Det gick sönder.

Jag plockade ut glasskärvorna och klättrade in. Raggarna måste ha hört ljudet för de tittade intresserade in från andra sidan. Men det var mörkt inne i stationen och de såg inget.

Jag lade mig på en bänk för att sova. Men den kalla vårluften strömmande in genom fönstret och jag frös. Då satte jag upp värmen på alla element på stationen på max, och snart blev det riktigt varmt.

Jag vaknade ett tag efter att solen stigit upp. Jag klättrade ut genom fönstret för att jag inte skulle vara kvar när personalen kom igen. Jag gick runt på stan tills jag hittade en olåst ytterdörr till ett hyreshus. Jag satte mig i trapphuset och väntade.

Efter ett tag gick jag tillbaks till stationen. Där stod flera polisbilar. Jag insåg att det inte var någon bra idé att gå till stationen så länge de var kvar. Så jag gick runt i stan någon timme till.

När jag kom tillbaks hade poliserna åkt och första morgontåget skulle snart gå. Jag gick ut på perrongen och gick på tåget. Konduktören kom fram och skulle kolla biljetten. Jag hade ju ett Nordturistkort och det var ganska så slitet efter att ha legat i mina fickor i 13 dar. Jag sa något generat att det ju var "sönderfallande". Konduktören tittade mycket menande på mig och sa, mycket långsamt och med en stark betoning - "SÖNDER". På något sätt verkade han ha fattat att det var jag som hade slagit sönder rutan. Men han lät mig åka och tillkallade inte polisen. 

Nej, det blev inte dyrt för mig att slå sönder den rutan. Man kanske kan säga att jag hade en ganska så förvånande tur...

Inga kommentarer:

En fundamentalist som omvärderat Josua

Josuas bok är förmodligen den otäckaste boken i Bibeln. I den beskrivs hur Gud leder israeliterna i ett fälttåg med syftet att utrota den ka...