lördag 18 januari 2014

För övrigt anser jag...

... att förnekande av existensen av bortträngda minnen på flera sätt kan jämföras med förnekande av Förintelsen.

Likheterna är att de som mest aktivt driver frågan har en underliggande agenda - att stöda förövare respektive att stöda antisemitism.

Skillnaderna är att i det första fallet har en hel del i övrigt vettiga människor lurats att tro på kampanjmakarna. Men det gör dessa bara så oerhört mycket farligare.

Denna kampanjs styrka idag är så oerhört sorglig. Åratal av arbete för att sprida insikter slås sönder.

I den mörka kärnan inom denna kampanj finns människor som vet precis vad de gör. Att de lyckas så bra gör mig mörkrädd.

6 kommentarer:

Anna sa...

Exakt!

Och det ses som väldigt mkt mer ok att förneka ensammas människors överlevnadsstrategi, än att förneka andra världskriget...

Erik Rodenborg sa...

Den objektiva orsaken till detta är med all sannolikhet att det finns många fler förövare än nazister i samhället idag. Den sociala basen för förnekande av bortträngda minnen är mycket bredare än den sociala basen för förnekande av Förintelsen. .

Anonym sa...

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/315790?programid=406

Vid närmare granskning visar det sig att psykologerna är delade i sina uppfattningar, och det pågår experiment där man försöker se hur vi kan lära oss att undvika obehagliga minnen.

För tre år sen sammanfattades forskningsläget vid ett symposium, där främst amerikanska forskare deltog, det s.k. Nebraska symposiet. Det lades fram resultat som både visar att bortträngda minnen inte kan beläggas och resultat som visar att det finns mekanismer som gör att en människa aktivt kan tränga undan minnet av något obehagligt.

Erik Rodenborg sa...

Det som är kontroversiellt är om det finns en specifik mekanism som kan definieras som bortträngning. Trots att det de facto finns överväldigande belägg för detta finns det starka krafter i den akademiska världen som förnekar det.

Det som inte är kontroversiellt, och som är entydigt bevisat, är att traumatiska minnen kan försvinna och sedan komma tillbaka. De forskare som förnekar bortträngning förnekar inte det, utan menar att det finns andra mekanismer är bortträngning som orsakar detta.

Anonym sa...

Om du själv blev anklagad för att ha begått ett brott där den som anklagar dig hänvisar till att ha kommit i kontakt med bortträngda minnen...

Hur skulle du då göra?
Ge upp och ta ditt straff även om du anser att du inte gjort nåt eftersom ett bortträngt minne är verkligt och sant?

Erik Rodenborg sa...

Jag anser att minnen kan trängas bort, men jag anser inte att endast bortträngda minnen bör kunna ligga till grund för en fällande dom.

Det faktum att någon påstår sig ha fått upp bortträngda minnen är för övrigt inte ett bevis på att de verkligen har fått det. Människor kan ju ljuga.

Om någon sade sig ha fått upp sådana minnen om mig, och personen verkade övertygade, skulle jag nog fundera på om jag ev. gjort något jag inte vet om.... Jag skulle inte AUTOMATISKT avfärda det.