onsdag 14 oktober 2015

Here Comes the Sun

Hösten 1969 kom Beatles LP Abbey Road. Den var mycket välgjord, men på en del sätt mer "glad" och "kommersiell" än en serie av tidigare skivor. Komplexa experimentskivor som Revolver 1966, Sgt. Peppers Lonely Hearts Club Band och Magical Mystery Tour 1967, och i viss mån också dubbel- LP:n The Beatles 1968.

Nu var Abbey Road inte "enkel" i någon allmän mening, och innehöll även den experiment, men den känns som sagt lite lättsammare och gladare.

En av mina favoritlåtar på den är Here Comes the Sun. Glad och positiv och ger mig en lite hisnande upplevelse av att Murphys lag kanske inte är allsmäktig, trots allt.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Får man fråga en helt annan sak? Förstår att du älskar 60-tals musik, vilket även jag gör men vad gillar han i övrigt då? :-) Jag älskar musik från 40 tal till nutid. Finns knappt någon sorts musik jag inte gillar. Det finns men inte mycket. Jag lyssnar på musik vad jag än gör :-)

Erik Rodenborg sa...

Har lite bråttom, ska iväg om ett tag, så jag hinner inte svara utförligt. Jag lysnnade intensivt på popmusik 1967-71, sedan dess har jag bara lyssnat. sporadiskt. Visst finns det saker jag gillar efter det, men det är inte riktigt samma känsla - för det mesta. Men det finns många undantag som jag ofta nämnt. exempelvis "Moonlight Shadow" från 1983....

Verutschkow sa...

2:asidán på LPn är väl så mycket mera spännande än den 1:a. Äger inte
skivan men under en period spelades den mycket i omgivningen. Kassett
var det då som gällde.