måndag 9 maj 2016

Identitetspolitik

Jag har aldrig läst Jan Lööfs serieböckar och har ingen åsikt om dem.

Men det finns något som är konstigt med hela den ska man säga identitetspolitiska diskursen, för att nu snobba med fina ord.

På något sätt har delar av vänstern gett upp kampen för att förbättra utsatta och missgynnade människors reella villkor och ersatt den med en kamp för att människor som står långt ner i hierarkin ska slippa uppleva subjektiva kränkningar.

Det är lite av en kapitulation - det är som att säga "ja, vi kan inte göra något åt att världen är ojämlik, men vi kan arbeta för att de som redan har det taskigt slipper att få höra saker som får dem att känna sig kränkta."

Det ska sedan uppfattas som betryggande. Om du tillhör en grupp som av olika orsaker blir missgynnade i olika sammanhang ska du åtminstone veta att det finns eldsjälar som arbetar för att den grupp du tillhör aldrig ska få beskrivas nedlåtande i en barnbok, eller serietidning. Eller i nåt annat sammanhang.

Sedan kan den reella ojämlikheten få fortsätta, medan de som skulle kunnat lagt ner kraft för att förändra denna ägnar sig åt att skriva om serietidningar, eller byta namn på glassar, eller vad det nu kan handla om.

7 kommentarer:

Hmm sa...

Höjden blev ju ändå när hans illustration av hans goda vän som verkligen såg ut sådär när han levde, kallas för racistiskt. Jag orkar inte mer snart.

Och att det är fel att det är en svart man som är jazzz-musiker när en stammar från dem…… Hade han istället tecknat en vit musiker så hade det skrikits Cultural appropriatio.

Jag vet på allvar ingen som är så fixerade ivd hudfärger som vänstern är. Därför som jag aldrig kan kalla mig för något annat än liberal. Vi är alla olika och kommer i lika många former och varianter som det finns människor men alla lika mycket värda.Vi måste sluta med att stoppa in folk i fack framförallt utifrån deras yttre attribut.

(Ja det finns strukturella problem, och nej vi ska inte låtsas som att de inte finns, men vänstern eviga jagande och felaktiga fokus gör mig tokig. En med mörkare hudfärg uppvuxen på Lidingö har mindre gemensamt med en med samma hudfärg från Tensat än hen har med en som också kommer från Lidingö med ljusare hy. )

Erik Rodenborg sa...

De generaliserar grovt om "vänstern", den identitetspolitiska grenen av denna är ändå bara en liten del. Återkommer.

Hmm sa...

Det är den som synen i media och på sociala plattformar så….och det man hör från talarstolen när en lyssnar på partidebatten.

Jag mear bara det har vansinnet som SVT håller på med….

Det kan hända att politikerna idag inte sysslar med det vänster som du känner dig tillhöra på samma vis som att jag inte känner att jag har någon liberal politiker som kan representera mig?

Erik Rodenborg sa...

Har raderat några kommentarer jag skrivit. Inser att jag aldrig har diskuterat denna fråga mer utförligt förut, och att jag bör tänka igenom mycket noga vad jag skriver innan jag skriver. Återkommer,

Verutschkow sa...

Läste rätt mycket serier en gång i världen och Felix har ju gått i
en hel del dagstidningar så den borde vara svår att undvika. Inte
direkt någon av mina favoriter men visst hade den sina poänger.

F ö anser jag att konsten bör vara så fri och ocensurerad som
möjligt, nästan oavsett vilka uttryck den tar sig.

http://www.gp.se/n%C3%B6je/b%C3%B6ter-f%C3%B6r-japansk-vaginakonstn%C3%A4r-1.738875

Verutschkow sa...

Själv har jag flera olika identiteter, som jag ser det. Men någon av
dessa måste ju väga tyngst. Vit, lönnfet, medelålders man ?

Erik Rodenborg sa...

Jag har följt debatten om indentitetspolitik väldigt vagt. Det här är väl det första jag vågat skriva om det. Men egentligen bör jag nog sätta mig in mer i det om jag ska fortsätta att skriva om det.

Det är en debatt som inte liknar något jag satt mig in i förut; det finns olika läger och komplexa motsättningar.

Jag återkommer - kanske.